Judiska Museet i Berlin

Exteriören av det Judiska Museet i Berlin. Det är inget museum. Det är allt - av känslor,sinnliga uttryck, rumslig gestaltning och laddat innehåll.

Det invigdes 2001. Och placerade sig direkt som ett av världens mest väsentliga och ledande museer. Och byggnadsverk. Hela konceptet med byggnader och utställningsgestaltning är ett praktfullt konstverk. Jag kommer att återkomma med djupare presentation senare på bloggen.

Den moderna byggnaden som är en pendang till en äldre huvudbyggnad löper i en underjordisk gång. Redan här kan man ana den multidisciplinära sidan av Daniel Libeskinds intention med byggnaderna och de visuella upplevelserna. 

Från den gamla byggnaden går man nedstigande mot något okänt...

Arkitekten bakom verket är den berömde Daniel Libeskind, som också har fått uppdraget av New York stad att förverkliga arkitekturen till den nya byggnaden som ersätter World Trade Center-byggnaderna.

Arkitekten bakom det fenomenala verket i Berlin - Daniel Libeskind.

Återkommer med mer information och fakta om byggnadens och museets inriktning.

Håll andan och håll tillgodo så länge.

Symbolvärden finns i överflöd, men det som slår en betraktare är just denna kraft i arkitekturen av att inte känna sig hemma, att vara utlämnad, ingen kontroll... Denna lilla kil, ett rum med kala, höga väggar och en strimma av hopp. Hur skall man ta sig ut?

De svagt lutande golven mot respektive utställningsvägg ger betraktaren och besökaren en känsla av att inte ha kontroll över sin situation...

Ett dramaturgiskt och sceniskt starkt verk - av Kadishman som med järnrondeller med motiv av lidande, hjälplösa ansikten, utplacerade på betonggolvet. Allt i subtil kontrast till de kala väggarna och ljusinsläppet mot himlen - hoppet, friheten. 

När man går på respektive järnrondell uppstår ett ljud som ekar i det kala rummet, det är upp till besökaren att själv känna in vad som menas...